Latest Posts

fox 4

Cirkelmodellen – med sikte på att stödja skrivandet (del 3)

Vilket stöd behöver eleverna för att lyckas bra i sina ansträngningar med olika skrivuppgifter?

Det är en av de frågor som Cirkelmodellen vill kasta ljus över. Med en genomtänkt och strukturerad arbetsgång vägleds eleverna genom en rad förberedelser inför det egna skrivarbetet. Vi berättade om metodikens fyra faser i del 2 av denna artikelserie.

Via de tre första faserna enligt Cirkelmodellen blir eleverna steg för steg lotsade över till att skriva egna texter i fas fyra. Genom den direkta kopplingen till det gemensamma förarbetet kan elevernas egna skrivande sedan bli effektivt och framgångsrikt.

Skolans språk är ett annat än vardagsspråket. Varje enskilt ämne inrymmer sina speciella begrepp och uttrycksformer. Ämnenas alldeles egna språkbruk är till stor del det som bär kunskaper, ideer och resonemang. Hur man försöker ta sig an ämnesspråket med hjälp av Cirkelmodellen berördes i del 1 av artikelserien.

Vad kan Cirkelmodellen bidra med ?

Först och främst betonas lärarens roll mycket starkt. Med en genomtänkt metodik styr läraren upp skrivandet. Eleverna ges tydlig vägledning och stöttning längs hela processen. Inledningsvis, då man samlar kunskaper och underlag för skrivandet finns läraren där och bidrar till att skapa struktur. Läraren ger eleverna möjligheter att förtydliga och berika innehållet genom att lyfta fram centrala ord och begrepp.

Därefter riktar läraren elevernas fokus på viktiga förebilder när man tillsammans undersöker utvalda mentorstexter. Inte minst viktigt är att läraren sedan demonstrerar hur själva skrivandet går till, i samband med att man formulerar en gemensam text. Sammantaget försäkrar sig läraren om att alla elever får en stabil grund inför det egna skrivarbetet.

Skrivarbeten som känns meningsfulla

Här har vi berört arbete med beskrivande faktatexter om djur (se del 1 och 2). Nu är detta långtifrån den enda texttyp som skolans undervisning skall behandla. Det finns ytterligare ett antal skrivgenrer att studera och öva.

Då kan Cirkelmodellen erbjuda en tydlig och överblickbar arbetsgång för både elever och lärare. Det kan t.ex. gälla vad som utmärker en instruerande text eller en utredande. Kanske man arbetar med argumenterande texter eller någon variant av berättande.

”Att skriva måste vara meningsfullt för barn
ett inre behov måste väckas hos dem
skrivandet bör kopplas till en uppgift
som är viktig och betydelsefull…”
Lev Vygotsky

Att lära sig nya textgenrer och ämnesspecifikt språk är i sig inte självklart intressant och motiverande för de flesta elever. Det gäller att det man studerar känns angeläget, att ett verkligt intresse har väckts. Eleverna behöver få erfarenhet av skrivarbeten som känns meningsfulla. Finns det en anknytning till verkligheten runtomkring? Kan skrivandet sättas in i ett socialt sammanhang?

Hur blir skrivandet viktigt ?

Vill vi att eleverna skall skapa texter som är värda att läsas? Vilka typer av skrivsituationer vi erbjuder avgör i stort hur resultaten blir. Hur kan själva skrivtemat utformas för att bli angeläget för eleverna? Vad krävs för att de skall lägga ned tanke och möda på att skapa intressanta och bra texter?

Det kan behövas en publik. Vilka skall läsa? Vilket syfte har skrivandet? Eleverna behöver få känna att de skriver ”på riktigt”, att deras skrivalster har betydelse för andra. Då blir både innehåll och form viktiga. Man vill nå ända fram till mottagarna. Här finns en del pedagogiska vinster att hämta!

ur viljan att kommunicera med verkliga mottagare
uppstår en önskan att förstå och behärska formerna

Ett genuint engagemang och intresse för språket kan lättare väckas ur viljan att kommunicera med intresserade läsare. Vilka möjligheter kan utnyttjas till att skapa en verklig publik för elevernas skrivande? Kan färdiga texter publiceras på något sätt? Finns kanske tänkbara läsare även utanför det egna klassrummet?

Att skriva tar tid

Det är alltså viktigt att skrivsituationen känns meningsfull och angelägen för att skapa intresse och engagemang i uppgiften. Därutöver måste vi avsätta tillräckligt med TID. Skrivande inbegriper ett komplicerat samspel mellan tanke och språk och dessutom ofta med syftet att kommunicera. Får eleverna verkligen den tid som behövs för att utveckla ett seriöst skrivarbete?

surdeg 1

Texter med kvalite skrivs sällan i förbifarten. Att forma en läsvärd text är som att baka ett surdegsbröd. Ingredienser skall blandas, degen skall vårdas och sedan jäsas, formas och till sist gräddas. Först därefter kan verket serveras och avsmakas. Så är det även med texter. De behöver få bearbetas i flera steg, innan andra inbjuds att avnjuta.

surdeg 3


Samma tema – flera genrer?

När det gäller de yngre eleverna: Varför inte fortsätta att bygga på entusiasmen över temat djur och natur? Inom detta trevliga ämnesområde borde man kunna beröra även andra genrer? Det skulle kunna vara en spännande och kreativ utmaning för eleverna att få skifta perspektiv och skrivsyfte. Här några infall och ideer som yngre barn kunde tänkas nappa på:

argumenterande:  ”Mården är det mest intressanta djuret” / ”Varför älgen skall kallas skogens konung” / ”Sluta jaga vargen!
berättande:  ”Ur en igelkotts dagbok” / ”En rävunges äventyr” / ”När kajorna blev väldigt upprörda” / ” Näbbmusens hemlighet
jämförande/diskuterande:  ”Korp, kaja, kråka och skata – hur det märks att de är släkt” / ”Samtalet mellan haren och rådjuret” / ”Mullvad och fladdermus – både lika och olika
återgivande/utredande/förklarande:  ”Intervju med vargflockens ledare” / ”Hur ekorren förbereder vintern” / ”Hur grävlingen skaffar sin föda” / ”Varför lodjuret är aktivt på natten”
instruerande:  ”Om du stöter på en björn” / ”Att tänka på då man studerar fåglar i naturen” / ”Hur du upptäcker bävrar i din närhet

ekorre

 

Naturligtvis finns otaliga andra bra inkörsportar till arbeten med olika skrivgenrer. Varje skolämne erbjuder sina unika möjligheter. Skrivsyften av skilda slag kan lätt skapas. De flesta texttyper kan sättas in i meningsfulla sammanhang. Just detta är viktigt, att temat väcker intresse och ges en betydelse. Att renodlat studera ämnesspecifikt språk och öva olika textgenrer enbart på ett formellt sätt leder inte långt.

Varför inte arbeta kreativt med språket?

Det inte alltid alltid så självklart lätt att undervisa om olika texttyper. Hur väcker man elevernas intresse att lära sig en ny genre? Inte ens de äldre eleverna är alltid så lätta att motivera.

Läromedel kan många gånger vara enahanda i sina texter. Information och förklaringar staplas upp på ett ganska torftigt och förutsägbart sätt. Dock är verkligheten i övrigt inte så enkelspårig som man i skolan kan ge intryck av då man studerar läroböcker.

Livet utanför skolans väggar ser annorlunda ut även vad gäller texter. Det är rätt vanligt att man blandar flera olika genrer i en och samma framställning. Detta görs bland annat för att berika och förtydliga innehållet, eller för att förstärka budskapet.

…den sociala kontexten avgör uttrycksformerna –
ämnet, skrivsituationen, syftet och mottagarna…

Beroende på skrivsituation, syfte och tänkta mottagare används olika uttrycksmöjligheter. Den sociala kontexten avgör vilka former som utnyttjas. Texterna blir därigenom betydligt intressantare, uttrycksfullare och effektivare än om budskapet måste stöpas i en begränsad, stel yttre form.

Att kreativt få pröva sig fram med att blanda olika genrer kunde vara en spännande utmaning och ett nästa steg i skrivutvecklingen för de elever som redan tagit till sig undervisningen kring de vanligast förekommande texttyperna. Hur kunde budskapet förstärkas? Hur skulle innehållet kunna göras tydligare eller mera uttrycksfullt?

Kan texten bli del i en större helhet?

Med digital teknik öppnar sig spännande möjligheter för eleverna att använda språket kreativt. Kan textskapandet kompletteras och förstärkas med hjälp av bilder eller annan media? Detta ingår i de språkfärdigheter som dagens elever behöver få undersöka. Med illustrerande media kan texterna de skapar utvecklas och få nya dimensioner.

Kan individuella skrivarbeten sättas in ett större, gemensamt sammanhang? Finns tillfällen för eleverna att låta sina texter ingå i någon form av pågående kommunikation? Har man provat att utnyttja de kreativa skrivmöjligheter som en blogg kan erbjuda?

igelkott

Lärarfeedback och kamratrespons?

Bland de enskilt viktigaste faktorerna för elevernas framgångar är den återkoppling de får i sina försök att utveckla färdigheter och erövra kunskaper. Hur ges en effektiv feedback från läraren under skrivarbetet enligt Cirkelmodellen?

Under de första faserna erbjuder läraren tydlig vägledning och kontinuerlig stöttning genom det skrivförberedande arbetet. Framme vid den tredje fasen har läraren bra tillfällen att tydligt demonstrera skrivprocessen. Här finns chans att både själv ”tänka högt” och även uppmuntra eleverna att visa fram hur de resonerar när skrivspråk skall formas. När de sedan skall skapa sina egna texter bör alla känna sig rätt säkra på hur skrivandet kan gå till.

Ändå finns säkert ett behov av bekräftelse och återkoppling från läraren hos många elever. Hur lyckas man med sina ansträngningar? Är man på rätt spår? Har språket i det skrivna formats på ett acceptabelt sätt? Blir texten läsbar och läsvärd? Går budskapet i texten att förstå? Behöver några förändringar göras?

feedback 1

Om man lagt ner tillräckligt med tid och tanke i arbetet under de tre första faserna bör de flesta elever kunna arbeta på egen hand under den fjärde. Därigenom skapas också bra chans för läraren att kunna konferera med enskilda elever ”på tu man hand” för att ge uppmuntran, välriktat stöd och lämpliga förslag på förbättringar.

Hur görs sedan den fortsatta bearbetningen av elevernas första utkast när man arbetar enligt Cirkelmodellen? På vilka sätt uppmuntras konstruktiv kamratrespons i samband med det egna skrivandet? Kanske Gibbons böcker ger svar på sådana frågor… ?

Länkar till ytterligare exempel och information:

Cirkelmodellen har sitt ursprung i den genrepedagogik som vuxit fram i Sydney, Australien under de senaste årtiondena. En av företrädarna är Pauline Gibbons. Här i Sverige har metoden gjorts lättillgänglig bl.a. genom översättning av hennes böcker: Numera finns även studiehandledningar till dessa.

Fler exempel på klassrumsarbete kring genrer inom olika ämnesområden och ytterligare information kring Cirkelmodellen kan du hitta via länksamlingen här nedan (Skolverket, Pedagog Stockholm, UR, Anna Kayas blogg och ett urval sidor från andra lärarbloggar).
Där finns mängder av inspriration och erfarenheter att ta del av :

Cirkelmodellen, by skrivlyft

Har du själv provat några lyckade sätt att skapa publik för elevernas skrivande ?
Vilka erfarenheter har du av att arbeta med konstruktiv kamratrespons ?

lynx 6

Cirkelmodellen – med sikte på att stödja skrivandet (del 2)

Hur gör du för att vägleda och stödja eleverna in i olika skrivsituationer på ett bra sätt?

Att skriva är svårt. Eleverna behöver få känna sig trygga med uppgiften när de skall försöka forma egna texter. Hur kan vi bygga upp förtrogenhet och säkerhet inför olika typer av skrivarbeten? Här finns ett antal frågor att fundera över:

att bli förtrogen med skrivuppgiften 

Har eleverna fått chans att samla och utveckla ett innehåll de gärna vill förmedla? Klarar de av att skapa struktur i det som skall präntas ner? Behärskar de viktiga ord för ämnet? Vilka förebilder har de fått studera? Är de förtrogna med den aktuella genren och dess särart? Känner de till texttypens språkliga uttryck och möjligheter? Har de fått delta i ett gemensamt skrivande?

Cirkelmodellen syftar till att ge eleverna ett handfast stöd ”hela varvet runt”. Läraren försäkrar sig om att skapa en gedigen grund för skrivandet. Arbetsgången följer fyra sammanhängande faser (se del 1). Under de tre första arbetar man gemensamt. Läraren försöker på olika sätt synliggöra språkbruket inom genren. Eleverna bjuds på förebilder och ges tydlig vägledning i skrivprocessen. Under den sista fasen sker skrivandet parvis eller enskilt.

…viktigt att skrivandet sätts in i ett sammanhang
som upplevs meningsfullt och stimulerande…

Cirkelmodellen – med sikte på att stödja skrivandet (del 1) fanns en föreläsningsvideo av Anna Kaya. Hon gav där exempel på hur hennes elever steg för steg får lära sig att forma beskrivande faktatexter. Det ämnesområde hon hade valt gällde biologi och svenska djur. De flesta yngre elever har ett spontant intresse för djur och natur. Därför är ett sådant ämnesval en extra bra inkörsport för att lära sig skriva faktatexter (bilderna här vill illustrera detta).

Uppgifterna kring svenska djur gör språkarbetet extra intressant. Barnens motivation att lära mera och att kunna kommunicera sina kunskaper hamnar på topp. Arbetet med att lära sig former och strukturer för genren blir då lätt. Faktaskrivandet sätts in i ett sammanhang som känns meningsfullt och stimulerande för eleverna. Många barn kan bidra med egna erfarenheter. Har man dessutom målet att publicera sina färdiga texter för en publik, då ökar intresset säkerligen ytterligare.

Här följer nu en kortfattad beskrivning av Cirkelmodellens fyra faser :

Fas 1    Bygga upp kunskap inom området.

Arbetet börjar med att eleverna får berätta vad de redan vet, hört talas om, läst eller sett.

Moose Dreams

Det kan med fördel göras genom att man samlar gruppens erfarenheter till en gemensam tankekarta. Idag finns många bra och tydliga verktyg för detta, både som webbresurser och som appar. Med hjälp av videoprojektor kan hela klassen lätt delta i detta arbete, där man aktiverar och strukturerar gemensamma förkunskaper. Även elevernas frågor och funderingar skrivs ner.

Man läser också olika texter. Det kan göras både enskilt, parvis och tillsammans i grupp. Nu samlar man upp fördjupade kunskaper i ämnet. Vilka texter kan hittas på biblioteket? Finns några passande websidor att utnyttja? Kan man lära mer i ämnet med hjälp av bilder och videoklipp? De fakta och kunskaper eleverna stöter på, diskuteras, formuleras och noteras i en mall (t.ex. en s.k. ”6-fältare”). Därigenom skapas struktur och ordning i det samlade innehållet.

Under följande länk finns några sådana mallar som kan användas digitalt (Word, Google Docs, eller Pages), med en tänkt progression från lätt till svårare : Några mallar (baserade på 6-fältaren)

…att bli ”expert” med hjälp av orden…

Under läsningen i fas 1 stöter eleverna på en del nya och ämnesspecifika ord. Här får man chans att tillsammans undersöka och gå igenom betydelsen av sådant som är svårt att förstå. Man skapar tillsammans en liten ordbank med begripliga förklaringar till de ord och uttryck man hittat i texterna. Eleverna kan också hjälpa varandra, agera ”fiffig kompis” och tillsammans försöka reda ut vad orden kan betyda.

Här är ett exempel från Anna Kaya på sådana ”expertord”:

expertord 2

Vill man arbeta digitalt med de ämnesspecifika orden, så är Quizlet en bra webresurs att utnyttja. Varför inte låta eleverna parvis försöka formulera förklaringar till ett, eller ett par av orden. Detta blir sedan deras bidrag till klassens samlade förråd av ”expertord”.  Där kan eleverna också på olika sätt öva in de nya orden.

 Fas 2   Att studera texter som är typiska för genren.

Att få upptäcka och förstå hur en typisk text för ämnesområdet vanligen är utformad.

pretty gull_

När eleverna har byggt upp sin kunskap inom området är det dags att gå till fas två, att bekanta sig med olika modelltexter. Det kan till exempel handla om att studera och förstå hur en beskrivande faktatext är uppbyggd. Det gäller då att hitta texter som passar till det aktuella ämnesområdet. Viktigt är att de valda texterna tydligt representerar den genre man jobbar med.

att få upptäcka och imitera strukturen i genren

Tillsammans undersöker man hur texterna är strukturerade. Till att börja med kanske man undersöker särdrag i den grafiska formen, som t.ex.: Hur utnyttjas rubriker och underrubriker? Finns styckeindelningar …och isåfall varför? I detta sammanhang är det också viktigt att visa på vilken funktion bilder har och hur de valts för att passa in till texten. Hur kan bilderna illustrera och komplettera själva textinnehållet?

Man försöker även uppmärksamma de olika språkliga särdrag som är utmärkande för texttypen. Här tränar man även på att imitera sättet att formulera och strukturera innehållet. Det görs bl.a. genom en rad olika skrivövningar där man t.ex. använder expertorden i beskrivande meningar, kombinerar lösryckta fraser till sammanhängande textstycken, fyller i lucktexter där viktiga ord för förståelsen utelämnats och återskapar ordning bland textstycken som klippts isär.

Fas 3   Att tillsammans skriva en gemensam text.

Här är det viktigt att tydligt demonstrera hur textskrivandet går till, för att ge eleverna de bästa förutsättningarna för att skriva en egen text.

Looking for clams 2

Eleverna får nu chans att följa och delta i hur själva textskrivandet går till. Det är något som idag blivit mycket enklare än tidigare då de flesta klassrum är utrustade med videoprojektor. Det ger eleverna möjlighet att bidra och via storbild följa hur texten byggs upp. Alla deltar i skrivandet. Läraren är den som skriver det eleverna föreslår. Naturliga resonemang kring innehåll och form uppstår allteftersom texten växer fram. Arbetet underlättas förstås av att man, redan i fas 1, först har byggt upp kunskap i ämnet och sedan, under fas 2, studerat olika modelltexter.

digitala verktyg gör det lätt att demonstrera skrivprocessen

Läraren spelar här en viktig roll som den som ställer frågor, uppmuntrar eleverna att prova alternativa språkliga uttryck, ser till att elevförslagen passar in i textens grundstruktur och lockar fram ord och fraser som förtydligar textinnehållet, t.ex. de ämnesspecifika ord man tidigare lärt sig. Läraren riktar också uppmärksamhet på hur styckeindelning och rubriker kan göra texten mera lättläst. Här ges också tillfälle att gemensamt få pröva hur bindeord och interpunktion (punkt, kommatecken m.m.) har betydelse för hur läsaren kommer att uppfatta innehållet.

Eftersom man här jobbar med digitala verktyg är det också lätt att demonstrera hur förändringar eller nytt textinnehåll enkelt kan infogas. Likaså erbjuds fina möjligheter att tillsammans fundera över och pröva hur bilder och ev. annan media skulle kunna komplettera texten.

Fas 4.   Slutligen är det dags för eleverna att skriva sina egna texter.

Roe Deer

Ofta har det varit så att elever ”kastats” in i sådana skrivuppgifter utan några ordentliga förebilder eller mönster att följa. Detta försöker Cirkelmodellen undvika genom att avsätta ordentligt med TID till det gemensamma arbetet under de tre första faserna. Eleverna bör efter det vara väl förberedda och känna tillräcklig förtrogenhet med det aktuella ämnet och texttypen. De har blivit ordentligt rustade för att kunna nå framgång med det stundande egna skrivarbetet.

pararbete ger chans till samtal och återkoppling

Här kan de nu använda den gemensamma texten som ett bra stöd för struktur och uppbyggnad. Innehållet kan de hämta från sina tankekartor, ordförklaringar och ämnesmallar (6-fältare). För många elever kan det inledningsvis vara bäst att få samarbeta med en partner. När man ges chans att samtala kring den text som skall skapas och sätta ord på det man vill förmedla, då gör det hela skrivprocessen så mycket lättare. I en parsituation kan man också få en värdefull och kontinuerlig feedback.

Arbete enligt Cirkelmodellen tar tid. Samtidigt kan det vara väl satsad tid. Skall vi på ett bra sätt lyckas stödja elevernas språk- och skrivutveckling måste det få ta tid. I längden kan vi förvänta oss att en sådan satsning ger oss mångfalt vunnen tid tillbaka.

”Ju längre tid som ägnas
åt de olika faserna i cirkelmodellen,
och ju mer lyhörd stöttningen är,
desto större är chansen
att eleverna inte bara vågar skriva
utan gör det effektivt också.

Både du och de kommer att känna stolthet
inför deras framsteg.
Hellre det än att ägna oändlig massa tid
åt att rätta fel de gjort
för att de inte fått tillräckligt med stöd
under skrivandets gång”

(Pauline Gibbons, ur ”Stärk språket, Stärk lärandet”)

Steg för steg vinner eleverna allt större tillit till den egna skrivförmågan. Över tid byggs också förtrogenhet med hur skrivspråket varierar till form och struktur inom olika ämnesområden. Dörrar öppnas för djupare förståelse och mera bestående ämneskunskaper.

I nästa avsnitt (del 3) gör vi några avlsutande reflektioner kring betydelsen av mottagare för elevernas skrivande och vikten av återkoppling på deras ansträngningar. Dessutom förmedlar vi länkar till ytterligare läsning, exempel och information kring Cirkelmodellen.

Har du själv provat att arbeta enligt Cirkelmodellen? Vilka är dina erfarenheter av metodiken?

Wolf

Cirkelmodellen – med sikte på att stödja skrivandet (del 1)

Hur arbetar du med språk- och skrivutveckling inom olika ämnen? Frågan är angelägen. Lyckas vi bättre utveckla elevernas språkliga förmågor skulle det spegla av sig inom många områden för inlärning. Vi skulle få se framgångar även i andra ämnen än svenska. Till stor del är det ändå språket som bär upp övrig kunskapsinhämtning. Där har skrivandet en viktig ställning.

”…tala för att skriva – skriva för att läsa…”

Det finns mycket som talar för att vi behöver satsa mera tid på skrivandet i skolan. Det gäller naturligtvis för svenska, men även övriga ämnen.  Inte minst inom SO- och NO-ämnena behöver man medvetet och metodiskt arbeta med elevernas språk och skrivande. Samtala för att skriva – Skriva för att läsa och lära. Detta är tänkvärda ord att ha med sig vid planering av olika ämnesområden. Bland annat behövs undervisning i olika textgenrer. Det gäller både läsandet och skrivandet. En av metoderna för att lyckas bra med detta erbjuds via Cirkelmodellen.

Skolans språk är inte något eleverna har med sig hemifrån (inte ens lärarbarn). Det är en av orsakerna till att Lgr-11 betonar elevernas språkutveckling i alla ämnen. Skolverket försöker rikta uppmärksamhet på att alla lärare har ansvar för elevernas språkliga framsteg…(här några exempel: ”Få syn på språket”, ”Språkutvecklande arbetssätt”, ”Checklista”).

Att skriva kräver en mera aktiv bearbetning av kunskaper och begrepp. Det ställs då högre krav på förståelse och reflektion. Skrivandet kan därigenom både fördjupa och förstärka lärandet inom många olika ämnesområden.

 ”…att skriva ställer krav på förståelse och reflektion…”

Dock är det ganska vanligt att eleverna lämnas alltför mycket åt sig själva när de skall skriva. Det är inte lätt att på egen hand förstå hur olika typer av skrivuppgifter bäst kunde utföras. Många elever känner sig vilsna och saknar struktur när de försöker sig på att forma texter inom nya genrer. De behöver få vägledning, förebilder och mönster för sitt skrivande. Detta är något som Cirkelmodellen syftar till att bidra med. Längs hela skrivprocessen ges ett handfast stöd och en tydlig struktur för hur texter kan formas.

Cirkelmodellen-skrivllyft

Arbetsgången är att man stöttar eleverna metodiskt, steg för steg genom fyra faser. Arbetet går ut på att synliggöra hur olika typer av texter är uppbyggda och vilka särskilda språkliga uttryck de kan utnyttja. Genom hela processen ges ett konkret och nära stöd från lärare och klasskamrater. En av grundtankarna är att inlärning sker bäst i ett socialt sammanhang. Samtal kring innehåll, uttrycksform och språk sätts därför i fokus.

”…inlärning sker bäst i ett socialt sammanhang…”

I form av gemensamt arbete samlar man kunskap och erfarenheter. Tillsammans försöker man identifiera svåra ämnesspecifika ord och kommer överens om hur de kan definieras på ett lättbegripligt sätt.
Under lärarens ledning får eleverna sedan chans att upptäcka vad som utmärker den genre man för tillfället övar sig på. Det gör man genom att studera olika exempeltexter och försöker då uppmärksamma vilka språkliga drag som utmärker genren.
Ett nästa steg blir att man gemensamt arbetar med att forma en text som följer dessa mönster. Man skriver tillsammans. Eleverna föreslår innehållet och läraren leder formandet av texten.

Först därefter förväntas de flesta elever kunna klara sig själva. De har nu fått verktyg för att lyckas skriva en text som de sedan kan vara stolta över. Naturligtvis kan vissa barn här behöva fortsatt stöd för att nå framgångar. Det kan de antingen få genom pararbete med en kompis, eller via läraren.

”Vad barnet kan göra i samarbete idag
…kan det göra på egen hand i morgon”
                                                    ~ Lev Vygotsky ~

Cirkelmodellen har visat sig vara en framgångsrik väg för att utveckla elevernas skrivande. Den kan framför allt lära oss bli bättre på att ge modeller för användningen av språket. Vi lärare måste tydligare synliggöra och demonstrera hur olika typer av texter kan byggas upp.

Eleverna behöver få insikter i olika texttypers syften och utmärkande struktur. De behöver förstå hur språket används i olika sammanhang. Detta sammantaget kan ge alla elever bättre förutsättningar att lyckas inte bara i sitt skrivande, utan också i sitt övriga lärande.

Anna Kaya har spelat in följande föreläsning om Cirkelmodellen. Hon ger där exempel på hur eleverna steg för steg lär sig att forma beskrivande faktatexter. På ett mycket bra och tydligt sätt förklarar hon hur du kan arbeta enligt denna metod med dina elever :

Hur arbetar du med elevernas skrivutveckling? Vilka arbetssätt tycker du varit framgångsrika?

Jagrap_-_Att- (2)

Mottagaren är viktig

När eleverna får mottagare för sitt skrivande, blir det genast väldigt viktigt. Det blir viktigt att det blir ett bra innehåll, det blir viktigt att det ska se bra ut, det blir viktigt att göra så bra man kan. Stavning och annat skrivtekniskt är också sånt som eleverna frågar mer om. Ju oftare eleverna får skriva för mottagare, desto mer vill de arbeta med och förbättra sina texter. Om de sen också får använda sig av både text, bild och ljud ökar motivationen ytterligare.

När jag häromdagen lästa om arbetet med Sagoburken som Katharina Kulle berättar om i ett blogginlägg, blev jag jätteglad. Här får eleverna mottagare och de måste också fundera över vilken typ av berättelse de kan skriva med tanke på mottagarens ålder. Att dessutom läsa in sagorna som de gjort, gör det ännu bättre för mottagarna, då de själva kan klicka på en saga och få den uppläst, följa texten och titta på bilderna.

Jag tänker att det här sättet att arbeta med en text och kombinera olika verktyg för att slutligen publicera på en webbsida eller blogg kan nyttjas i flera åldrar och mot olika mottagare. Det är som vanligt bara fantasin som sätter gränserna. Vore roligt om någon fler som låter sina elever arbeta på liknande sätt kommenterar på inlägget och berättar.

Barton-school-2

Var har vi pojkarna, när vi skriver i skolan?

Skrivandet i skolan, är det bara något för flickor? Var har vi pojkarna egentligen? Har vi dem verkligen med på tåget? Kommer de att kunna nå den tänkta destinationen…att utvecklas till unga män med god skrivkompetens och en grundmurad tilltro till sin skrivförmåga? Hur lyckas vi med att nå även killarna med vår skrivundervisning?

Att skriva är ett ansträngande och komplicerat arbete, som inbegriper en koordination av en rad avancerade kognitiva och språkliga processer. Troligen är just skrivandet något av det svåraste som vi sysslar med i skolans värld. Därför ställs här också större krav på oss som pedagoger. Hur väl vi lärare lyckas vägleda, stödja och motivera våra elever längs skrivandets mödosamma väg blir direkt avgörande för deras framgång. Ytterst få barn kan räkna med någon ”skrivhjälp” hemma. Ansvaret verkar uteslutande vila på oss som undervisar.

En måttstock på hur framgångsrik vår skrivundervisning är, skulle kunna vara hur väl vi lyckas med att utveckla pojkarnas skrivande. Hur ofta ser vi pojkarna engagerade fullt ut då vi skriver i skolan?

wpid-Photo-20-jan-2015-0943.jpg                boy with homework   BY woodleywonderworks

Det finns goda anledningar att undra. Då man slumpvis går in och studerar elevtexter, kan man inte gärna blunda för den tydliga nivåskillnaden mellan flickor och pojkar.

Visst, det är ju ändå så att flickor mognar tidigare och har allmänt ett rikare och bättre utvecklat språk, åtminstone under en större del av grundskoletiden. Detta kan vara en del av förklaringen till deras högre nivå på skrivandet, om man jämför med pojkarna.

Flickor läser mer än pojkarna gör och naturligtvis märks detta i skrivandet, då barnen via böckerna tar till sig olika modeller och mönster som kan nyttjas i de egna texterna. Därutöver är det säkert så att många fler flickor än pojkar skriver även på fritiden, dels för sitt eget höga nöjes skull och dels genom kommunikation i form av sms och sociala medier.

Hur stor är andelen gossebarn som når upp till vad som kunde betraktas som mer genomsnittliga skrivprestationer bland flickorna? Var hittar vi de motsträviga eleverna när det gäller skrivandet, om inte bland pojkarna? Några av killar upplever sina skrivförsök så misslyckade att de aktivt försöker undvika olika skrivsituationer eller till och med vägrar att fatta pennan vid prov.

Natinella prov

När vi begrundar vilka elever som tyvärr ej lyckas nå en godkänd nivå i sina skrivfärdigheter, ser vi inte då en liknande bild? Där visar sig betydligt fler pojkar än flickor under ”godkäntstrecket”. Dessutom kan man allvarligt fundera över hur många av pojkarna som över huvud taget ”kvalar in” bland våra allra duktigaste skrivare?

Dock är det farligt att generalisera på detta sätt, då man delar upp elever efter kön, jämför skillnader och utifrån detta kanske tillämpar skilda förväntningar och krav på flickor och pojkar. Man riskerar därigenom bidra till att både skapa och befästa skillnader. Naturligtvis kan ett sådant tänkande även påverka våra bedömningar av elevernas skrivfärdigheter. Borde vi inte istället mera fundera över hur skrivundervisningen bättre kunde fånga upp och utveckla inte bara pojkarnas textskapande, utan alla elevers?

”Pojkar kan visst skriva”, detta är den utmanande titeln på en omfattande forskaravhandling som publicerades i höstas och är gjord av Katharina Andersson, verksam som lärarutbildare vid Högskolan i Gävle. Hon visar att pojkarna besitter en rad skrivkompetenser, som inte framträder särskilt tydligt när vi bara tittar på formella skrivnormer (som t.ex. handstilen, stavningen, språkriktigheten).

Pojkar kan visstKatharina Anderssons avhandling laddas ned här:  Pojkar kan visst skriva

Pojkarna besitter kunskaper om genrer, uppvisar medvetetenhet om sina mottagare och utnyttjar skilda metoder för att kommunicera sitt innehåll.”Pojkar kan visst skriva” väcker ett antal pedagogiska frågor och detta ger oss anledning att återkomma till Katharina Anderssons intressanta undersökningsresultat och slutsatser.

Behöver vi skapa fler skrivsituationer av en kommunikativ karaktär, med fler mottagare än läraren? Är pojkar mindre benägna att engagera sig i ett skrivande enbart för frökens skull? Finns det ett behov av att tydligare visa fram modeller för hur skrivande går till? Behöver vi mera arbeta med att studera och öva på olika genrer i skrivarbetet? Vilka syften med skrivandet upplever killar som meningsfulla? I vilka skrivsituationer visar pojkarna verklig skrivglädje?

PhotonQ-HacKIDe  PhotonQHacKIDeming SOLE,  CC-BY-NC-ND,  by PhOtOnQuAnTiQuE

Kan digitala hjälpmedel uppmuntra och underlätta skrivandet för killarna? Har tillgången till Internet något att erbjuda för att bättre plantera och ge näring åt pojkarnas skrivintresse?

Frågorna hopar sig och det känns som om pojkarnas entré på skrivscenen kan bli ett angeläget tema framöver. Prova att intervjua några gossebarn i din närhet angående deras skrivande och du kommer att bli smått förvånad över det missnöje många uttrycker. De flesta killar önskar innerligt att deras skrivförmåga vore bättre. Är ändå inte detta en fin utgångspunkt och ett bra avstamp för möjliga framgångar?

I en tid då allt fler arbetsgivare frågar efter skrivkompetens och då privatliv kräver alltmer av skriftliga meddelanden, måste väl skrivandet i skolan bättre lyckas fånga upp även pojkarna?

366/270 revising time - Some rights reserved by teachingsagittarian

Bearbetning av texter – roligare än vi tror?

Behöver elevernas jobb med att bearbeta sina texter kännas tråkigt, tungt och ibland nästan oöverkomligt? Måste ett sådant arbete göras individuellt och enskilt?

Nej, det finns andra erfarenheter och metoder, svarar Deborah Dean och Jeff Anderson i sin nyss utkomna bok ”Revision Decisions – Talking through sentences and beyond”. De förespråkar en metodik där eleverna får leka med språket, bygga och förändra meningar på ett experimenterande sätt. Arbetet med omarbetningar gör de parvis eller i grupp och genom att pröva sig fram hur texterna kan förbättras, bli tydligare och berikas till både innehåll och form.

Eleverna får studera ”mentorstexter” och testar sina idéer om hur olika sätt att kombinera meningar och ordformer kan leda till helt skilda innebörder. De får steg för steg övningar i olika användbara tekniker som de sedan utnyttjar när de bearbetar egna texter. Eleverna prövar sig fram i textbearbetningen genom samtal, där de tillsammans med kamraterna söker sig fram till gemensamma beslut hur texterna kan förbättras och förfinas.

”Revision Decisions” grundar sin metodik på aktuell forskning kring skrivprocessen. Sättet att arbeta är också väl utprövat i olika klassrumsmiljöer. Boken innehåller dessutom en serie av lektionsförslag som går utpå att fostra ett sådana attityder och strategier som behövs för att eleverna skall ta till sig dessa tekniker för textbearbetning. Som ett exempel på de steg man vill lära eleverna när det gäller att bearbeta sina utkast (draft på engelska) har man sammanfattat i en enkel och tydlig steg-för-steg-akronym, kallad kort och gott UTKAST/DRAFT  :

DRAFT lessons

Kompletterande frågor för DRAFT finns i bokens appendix G s.138, se följande länk ”Revision Decisions Appendix”.

Kunde en liknande steg-för-steg-akronym göras på svenska för ordet ”SKISS” eller ”UTKAST” ?

”Revision Descisions” inbjuder alltså elever att tillsammans pröva enkla, effektiva tekniker för textbearbetning. Arbetet görs genom samtal i grupp, med fokus på meningsnivå och ordformer.

Vilken skrivutveckling skulle inte kunna åstadkommas om sådana metoder kombineras med en positiv kamratrespons som Ron Berger så fint demonstrerar i sin video Austin’s Butterfly?
Han betonar ju att feedback måste vara tydlig och specifik för att leda till verkliga framgångar.
Deborah Dean’s och Jeff Anderson’s bok kan säkert bidra till just detta, att göra responsen på kamraternas utkast tillräckligt precis och konkret för att de skall kunna nå märkbara framsteg.

Det finns säkert anledning framöver att återkomma till de viktiga frågor som boken  ”Revision Decisions” vill bidra till att besvara: Hur väcker vi elevernas skivglädje och vilja att experimentera med meningar och ord? Hur utvecklar vi elevernas färdigheter i att revidera och redigera sina texter? Hur fostrar vi eleverna att kunna ge varandra specifik respons på sina skrivna texter? Hur skapar vi språkglädje och experimentlusta längs längs den så ofta mödosamma vägen från det första utkastet till den färdiga och bearbetade texten?

wpid-Photo-11-dec-2014-1207.jpg

Färgkodad rättning – smidigare respons?

Kunde man kanske förenkla rättning av elevtexter genom att använda enbart olika färgmarkeringar?

Feedback viktigt – närdå?

Det har stor betydelse för elevernas framsteg att de får feedback på sina ansträngningar. Detta gälller inte minst för skrivandet i skolan. Den bästa feedbacken är naturligtvis en respons som är omedelbar och nära.

Respons med fördröjning?

Nu är tyvärr inte skolan alltid den bästa av världar. Få lärare hinner med att ge alla elever bekräftelse här och nu. Alltför ofta hamnar man i att göra detta med fördröjning och genom ”rättning” av elevernas texter, ibland alldeles för långt i efterhand. Vill det sig illa har eleverna nästan glömt textens innehåll och de skriftspråkliga frågor de brottades med.

Kan rättningen snabbas upp?

Rättningen är också tidskrävande, både för lärare och elever. Kan den underlättas och snabbas upp? Varför inte testa med någon enkel ”färgkodning”? Grön markering i marginalen för missad interpunktion, gul för stavfel o.s.v. Behöver vissa elever mera
exakt vägledning, kan färgmarkeringarna göras som understrykningar istället.

Olika medier – samma färgkod?

En sådan här förenklad, färgkodad rättning borde lätt kunna användas även i elevtexter som skrivits med digitala verktyg. GoogleDocs, Pages (iPad) och Microsoft Word erbjuder enkla verktyg för att göra färgmarkeringar (och kommentarer). Många andra
skrivprogram har också sådana funktioner.

Chans att skifta fokus?

Kunde en enkel färgkodning vara värd att prova för att hjälpa upp den ibland så tungrodda rättningen? Skulle även elever kunna rätta varandras texter med en sådan förenkling? Kan vi därigenom vinna dyrbar lärartid och bättre få chans att fokusera de viktigare sidorna av elevernas skrivande?

Funderingar och erfarenheter?

Det finns en hel del att fundera över när det gäller vår feedback på elevernas skrivande. Hur tänker du kring dessa frågor? Hur ser du på rättningen? Har du några bra rutiner som underlättar detta arbete?
austins-butterfly3

Kamratrespons och vägar till skrivframgångar?

 

Kan ett responsarbete med yngre elever ge ett bra resultat? Man måste bara svara Ja, efter att ha tittat på videon ”Austin’s Butterfly” (se nedan). I filmen visas hur Austin på ett strålande sätt får hjälp att utveckla sin bild av en fjäril. Responsen från kamraterna i klassen ger Austin både värdefulla förslag och mycket uppmuntran. Hans första trevande penndrag förvandlas steg för steg till ett litet mästerverk.

”Austin’s Butterfly ”-exemplet kan ge oss pedagoger en hel del att fundera över. Hur når vi ett sådant klimat, där en kamratrespons av det här slaget kan utvecklas? Hur kan vi utnyttja denna typ av positiv feedback inom fler områden än just bildskapande? Skulle vi t.ex. kunna arbeta på ett liknande sätt med kamratrespons i elevernas skrivprocess? Blir inte svaret även här, att det kan vi känna oss helt övertygade om?

Ron Berger visar i filmen hur kritik som ges på ett snällt och hjälpsamt sätt blir väldigt kraftfull. Han visar också hur avgörande det är att kritik och förslag är specifika, istället för allmänt hållna. Det blir på så sätt tydligt vad som kunde förbättras och hur. Ännu mera tänkvärt är att även yngre elever kan lära sig att ge en sådan konstruktiv respons.

https://www.youtube.com/watch?feature=player_embedded&v=PZo2PIhnmNY

Austin förbättrar dramatiskt sin bild av fjärilen utifrån den feedback som han får av sina kamrater. Det känns viktigt att våra elever får lära sig hur man ger konstruktiv feedback på ett sådant sätt som hjälper kamraterna till förbättringar. Hur mycket skulle inte vardagen i våra klassrum kunna lyftas med ett sådant klimat?

En annan lärdom av ”Austin’s Butterfly” är att elevernas första försök, bara är just en skiss / ett utkast och inte det färdiga resultatet. Detta gäller väl också i högsta grad för skrivandet i skolan? Även där är det viktigt att fortsätta processen och göra flera omarbetningar av sin text. Att inte vara nöjd och känna sig färdig med ett halvdant utkast och sedan genast skynda vidare till något annat.

Exemplet från Austin och hans fjäril visar det enorma värdet av att göra omarbetningar. Man inser att först när en text bearbetas, utvecklas den och blir då oftast bara bättre och bättre. Eleverna får en rimlig chans att känna sig verkligt stolta över det färdiga resultatet. Ibland kanske vi lärare till och med måste kräva att en text ska arbetas vidare med?
Först när en text har omarbetats ett flertal gånger och resultatet har blivit något extra bra, får eleverna känna verklig framgång. Om vi låter oss nöjas med medelmåttiga arbeten, hur kan vi då förvänta oss att eleverna ska prestera riktigt bra? Är det inte vi lärare som ställer kraven och sätter nivån? Var lägger vi oftast ”skrivribban”?

Det finns så mycket fördolt inom oss, inom varje elev. Det gäller bara att plocka fram det och ge det en chans att spira och utvecklas. Ron Berger visar hur ett positivt framgångsklimat lätt kan skapas inom klassens ramar och där klasskamraterna bidrar med det största stödet. Genom att arbeta med konstruktiv kamratrespons ökar möjligheten för alla att prestera ännu lite bättre.

Austin-93-2

 

När man tittar på videon ännu en gång (den tål verkligen att ses många gånger) då inser man hur väldigt olika vår lärarbedömning skulle bli av Austins förmågor och kunskaper utifrån hans första bild jämfört med hans sista. Samma pojke och samma fjäril….Slutresultatet fanns ju där, inom lille Austin, hela tiden. Vi förvånas, känner oss utmanade och funderingarna hopar sig!

gul-fjaril-2

 

Tänk om vi kunde se varje elev som en möjlig Austin. Låt oss utmana oss själva och våra intryck av våra elever och ge dem TID att skriva och producera texter av högsta kvalitet! Vilket lyft är det inte för eleverna att få uppleva känslan av att ha gjort en riktigt bra prestation? Den känslan väcker både mersmak och aptit att få göra det igen… och om igen. – Borde inte kamratrespons kunna bidra till detta, en skrivandets framgångssaga? –

 

 

book-of-life_1200-800-2

Skrivlyft ? …..Varför inte !

Vi tänker oss att alla barn har en vilja att erövra skrivandets konst. Många är stegen….från mystiska krumelurer till fullfjädrade texter. Att lyckas kommunicera ett innehåll som bär mening och betydelse för andra är det hägrande målet. Det finns en uttrycklig förväntan i luften, att dessa spännande kliv framåt skall man få ta i skolan.

Vi inser att det är mot oss, skolans pedagoger, de ivriga och förväntansfyllda blickarna riktas. Det är vi som äntligen skall avslöja hemligheterna i skrivspråkets skattkammare. Det är vi som skall kasta ljus på den magiska stigen fram mot fullvärdiga skrivfärdigheter. Det är på oss det ligger att visa fram de olika redskap som krävs för färden. Via vår hjälp skall eleverna få pröva sina vingar!

Book of Life

”Book of Life” metal sculpture by David Kracov, Courtesy the artist, via Eden Fine Art

Vad kan vi lärare, i vår tur, förvänta oss längs vägen fram mot målet? Vi kan tänka oss få se en framväxande språklig rikedom och genuin skrivglädje. Vi kan få bevittna en ökande tilltro till den egna förmågan att kommunicera, både här och nu och över tid och rum. Vi kan även hoppas få se en mångfald av uttrycksformer knoppas och blomstra.

Om vi lyckas ge alla barn chans att fullt ut utveckla sina potentiella skrivförmågor, då kan vi förvänta oss se en mångfacetterad kreativitet spira fram i våra klassrum. Hur mycket av positiv utveckling och ökad självkänsla skulle inte då genereras? Vilka avtryck skulle inte detta kunna ge för all den övriga inlärningen i skolans vardag?
– Skrivlyft!….Varför inte? –