Aktuellt, Artikel, Bearbeta, Lärarstöd, Modella, Samarbeta, Skrivregler, Studera exempel, Textstruktur, Texttyper
Leave a comment

Cirkelmodellen – med sikte på att stödja skrivandet (del 2)

lynx 6

Hur gör du för att vägleda och stödja eleverna in i olika skrivsituationer på ett bra sätt?

Att skriva är svårt. Eleverna behöver få känna sig trygga med uppgiften när de skall försöka forma egna texter. Hur kan vi bygga upp förtrogenhet och säkerhet inför olika typer av skrivarbeten? Här finns ett antal frågor att fundera över:

att bli förtrogen med skrivuppgiften 

Har eleverna fått chans att samla och utveckla ett innehåll de gärna vill förmedla? Klarar de av att skapa struktur i det som skall präntas ner? Behärskar de viktiga ord för ämnet? Vilka förebilder har de fått studera? Är de förtrogna med den aktuella genren och dess särart? Känner de till texttypens språkliga uttryck och möjligheter? Har de fått delta i ett gemensamt skrivande?

Cirkelmodellen syftar till att ge eleverna ett handfast stöd ”hela varvet runt”. Läraren försäkrar sig om att skapa en gedigen grund för skrivandet. Arbetsgången följer fyra sammanhängande faser (se del 1). Under de tre första arbetar man gemensamt. Läraren försöker på olika sätt synliggöra språkbruket inom genren. Eleverna bjuds på förebilder och ges tydlig vägledning i skrivprocessen. Under den sista fasen sker skrivandet parvis eller enskilt.

…viktigt att skrivandet sätts in i ett sammanhang
som upplevs meningsfullt och stimulerande…

Cirkelmodellen – med sikte på att stödja skrivandet (del 1) fanns en föreläsningsvideo av Anna Kaya. Hon gav där exempel på hur hennes elever steg för steg får lära sig att forma beskrivande faktatexter. Det ämnesområde hon hade valt gällde biologi och svenska djur. De flesta yngre elever har ett spontant intresse för djur och natur. Därför är ett sådant ämnesval en extra bra inkörsport för att lära sig skriva faktatexter (bilderna här vill illustrera detta).

Uppgifterna kring svenska djur gör språkarbetet extra intressant. Barnens motivation att lära mera och att kunna kommunicera sina kunskaper hamnar på topp. Arbetet med att lära sig former och strukturer för genren blir då lätt. Faktaskrivandet sätts in i ett sammanhang som känns meningsfullt och stimulerande för eleverna. Många barn kan bidra med egna erfarenheter. Har man dessutom målet att publicera sina färdiga texter för en publik, då ökar intresset säkerligen ytterligare.

Här följer nu en kortfattad beskrivning av Cirkelmodellens fyra faser :

Fas 1    Bygga upp kunskap inom området.

Arbetet börjar med att eleverna får berätta vad de redan vet, hört talas om, läst eller sett.

Moose Dreams

Det kan med fördel göras genom att man samlar gruppens erfarenheter till en gemensam tankekarta. Idag finns många bra och tydliga verktyg för detta, både som webbresurser och som appar. Med hjälp av videoprojektor kan hela klassen lätt delta i detta arbete, där man aktiverar och strukturerar gemensamma förkunskaper. Även elevernas frågor och funderingar skrivs ner.

Man läser också olika texter. Det kan göras både enskilt, parvis och tillsammans i grupp. Nu samlar man upp fördjupade kunskaper i ämnet. Vilka texter kan hittas på biblioteket? Finns några passande websidor att utnyttja? Kan man lära mer i ämnet med hjälp av bilder och videoklipp? De fakta och kunskaper eleverna stöter på, diskuteras, formuleras och noteras i en mall (t.ex. en s.k. ”6-fältare”). Därigenom skapas struktur och ordning i det samlade innehållet.

Under följande länk finns några sådana mallar som kan användas digitalt (Word, Google Docs, eller Pages), med en tänkt progression från lätt till svårare : Några mallar (baserade på 6-fältaren)

…att bli ”expert” med hjälp av orden…

Under läsningen i fas 1 stöter eleverna på en del nya och ämnesspecifika ord. Här får man chans att tillsammans undersöka och gå igenom betydelsen av sådant som är svårt att förstå. Man skapar tillsammans en liten ordbank med begripliga förklaringar till de ord och uttryck man hittat i texterna. Eleverna kan också hjälpa varandra, agera ”fiffig kompis” och tillsammans försöka reda ut vad orden kan betyda.

Här är ett exempel från Anna Kaya på sådana ”expertord”:

expertord 2

Vill man arbeta digitalt med de ämnesspecifika orden, så är Quizlet en bra webresurs att utnyttja. Varför inte låta eleverna parvis försöka formulera förklaringar till ett, eller ett par av orden. Detta blir sedan deras bidrag till klassens samlade förråd av ”expertord”.  Där kan eleverna också på olika sätt öva in de nya orden.

 Fas 2   Att studera texter som är typiska för genren.

Att få upptäcka och förstå hur en typisk text för ämnesområdet vanligen är utformad.

pretty gull_

När eleverna har byggt upp sin kunskap inom området är det dags att gå till fas två, att bekanta sig med olika modelltexter. Det kan till exempel handla om att studera och förstå hur en beskrivande faktatext är uppbyggd. Det gäller då att hitta texter som passar till det aktuella ämnesområdet. Viktigt är att de valda texterna tydligt representerar den genre man jobbar med.

att få upptäcka och imitera strukturen i genren

Tillsammans undersöker man hur texterna är strukturerade. Till att börja med kanske man undersöker särdrag i den grafiska formen, som t.ex.: Hur utnyttjas rubriker och underrubriker? Finns styckeindelningar …och isåfall varför? I detta sammanhang är det också viktigt att visa på vilken funktion bilder har och hur de valts för att passa in till texten. Hur kan bilderna illustrera och komplettera själva textinnehållet?

Man försöker även uppmärksamma de olika språkliga särdrag som är utmärkande för texttypen. Här tränar man även på att imitera sättet att formulera och strukturera innehållet. Det görs bl.a. genom en rad olika skrivövningar där man t.ex. använder expertorden i beskrivande meningar, kombinerar lösryckta fraser till sammanhängande textstycken, fyller i lucktexter där viktiga ord för förståelsen utelämnats och återskapar ordning bland textstycken som klippts isär.

Fas 3   Att tillsammans skriva en gemensam text.

Här är det viktigt att tydligt demonstrera hur textskrivandet går till, för att ge eleverna de bästa förutsättningarna för att skriva en egen text.

Looking for clams 2

Eleverna får nu chans att följa och delta i hur själva textskrivandet går till. Det är något som idag blivit mycket enklare än tidigare då de flesta klassrum är utrustade med videoprojektor. Det ger eleverna möjlighet att bidra och via storbild följa hur texten byggs upp. Alla deltar i skrivandet. Läraren är den som skriver det eleverna föreslår. Naturliga resonemang kring innehåll och form uppstår allteftersom texten växer fram. Arbetet underlättas förstås av att man, redan i fas 1, först har byggt upp kunskap i ämnet och sedan, under fas 2, studerat olika modelltexter.

digitala verktyg gör det lätt att demonstrera skrivprocessen

Läraren spelar här en viktig roll som den som ställer frågor, uppmuntrar eleverna att prova alternativa språkliga uttryck, ser till att elevförslagen passar in i textens grundstruktur och lockar fram ord och fraser som förtydligar textinnehållet, t.ex. de ämnesspecifika ord man tidigare lärt sig. Läraren riktar också uppmärksamhet på hur styckeindelning och rubriker kan göra texten mera lättläst. Här ges också tillfälle att gemensamt få pröva hur bindeord och interpunktion (punkt, kommatecken m.m.) har betydelse för hur läsaren kommer att uppfatta innehållet.

Eftersom man här jobbar med digitala verktyg är det också lätt att demonstrera hur förändringar eller nytt textinnehåll enkelt kan infogas. Likaså erbjuds fina möjligheter att tillsammans fundera över och pröva hur bilder och ev. annan media skulle kunna komplettera texten.

Fas 4.   Slutligen är det dags för eleverna att skriva sina egna texter.

Roe Deer

Ofta har det varit så att elever ”kastats” in i sådana skrivuppgifter utan några ordentliga förebilder eller mönster att följa. Detta försöker Cirkelmodellen undvika genom att avsätta ordentligt med TID till det gemensamma arbetet under de tre första faserna. Eleverna bör efter det vara väl förberedda och känna tillräcklig förtrogenhet med det aktuella ämnet och texttypen. De har blivit ordentligt rustade för att kunna nå framgång med det stundande egna skrivarbetet.

pararbete ger chans till samtal och återkoppling

Här kan de nu använda den gemensamma texten som ett bra stöd för struktur och uppbyggnad. Innehållet kan de hämta från sina tankekartor, ordförklaringar och ämnesmallar (6-fältare). För många elever kan det inledningsvis vara bäst att få samarbeta med en partner. När man ges chans att samtala kring den text som skall skapas och sätta ord på det man vill förmedla, då gör det hela skrivprocessen så mycket lättare. I en parsituation kan man också få en värdefull och kontinuerlig feedback.

Arbete enligt Cirkelmodellen tar tid. Samtidigt kan det vara väl satsad tid. Skall vi på ett bra sätt lyckas stödja elevernas språk- och skrivutveckling måste det få ta tid. I längden kan vi förvänta oss att en sådan satsning ger oss mångfalt vunnen tid tillbaka.

”Ju längre tid som ägnas
åt de olika faserna i cirkelmodellen,
och ju mer lyhörd stöttningen är,
desto större är chansen
att eleverna inte bara vågar skriva
utan gör det effektivt också.

Både du och de kommer att känna stolthet
inför deras framsteg.
Hellre det än att ägna oändlig massa tid
åt att rätta fel de gjort
för att de inte fått tillräckligt med stöd
under skrivandets gång”

(Pauline Gibbons, ur ”Stärk språket, Stärk lärandet”)

Steg för steg vinner eleverna allt större tillit till den egna skrivförmågan. Över tid byggs också förtrogenhet med hur skrivspråket varierar till form och struktur inom olika ämnesområden. Dörrar öppnas för djupare förståelse och mera bestående ämneskunskaper.

I nästa avsnitt (del 3) gör vi några avlsutande reflektioner kring betydelsen av mottagare för elevernas skrivande och vikten av återkoppling på deras ansträngningar. Dessutom förmedlar vi länkar till ytterligare läsning, exempel och information kring Cirkelmodellen.

Har du själv provat att arbeta enligt Cirkelmodellen? Vilka är dina erfarenheter av metodiken?

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *