Aktuellt, Artikel, Bearbeta, Lärarstöd, Modella, Samarbeta, Skrivregler, Skrivsyften, Studera exempel, Textstruktur, Texttyper
Leave a comment

Cirkelmodellen – med sikte på att stödja skrivandet (del 3)

fox 4

Vilket stöd behöver eleverna för att lyckas bra i sina ansträngningar med olika skrivuppgifter?

Det är en av de frågor som Cirkelmodellen vill kasta ljus över. Med en genomtänkt och strukturerad arbetsgång vägleds eleverna genom en rad förberedelser inför det egna skrivarbetet. Vi berättade om metodikens fyra faser i del 2 av denna artikelserie.

Via de tre första faserna enligt Cirkelmodellen blir eleverna steg för steg lotsade över till att skriva egna texter i fas fyra. Genom den direkta kopplingen till det gemensamma förarbetet kan elevernas egna skrivande sedan bli effektivt och framgångsrikt.

Skolans språk är ett annat än vardagsspråket. Varje enskilt ämne inrymmer sina speciella begrepp och uttrycksformer. Ämnenas alldeles egna språkbruk är till stor del det som bär kunskaper, ideer och resonemang. Hur man försöker ta sig an ämnesspråket med hjälp av Cirkelmodellen berördes i del 1 av artikelserien.

Vad kan Cirkelmodellen bidra med ?

Först och främst betonas lärarens roll mycket starkt. Med en genomtänkt metodik styr läraren upp skrivandet. Eleverna ges tydlig vägledning och stöttning längs hela processen. Inledningsvis, då man samlar kunskaper och underlag för skrivandet finns läraren där och bidrar till att skapa struktur. Läraren ger eleverna möjligheter att förtydliga och berika innehållet genom att lyfta fram centrala ord och begrepp.

Därefter riktar läraren elevernas fokus på viktiga förebilder när man tillsammans undersöker utvalda mentorstexter. Inte minst viktigt är att läraren sedan demonstrerar hur själva skrivandet går till, i samband med att man formulerar en gemensam text. Sammantaget försäkrar sig läraren om att alla elever får en stabil grund inför det egna skrivarbetet.

Skrivarbeten som känns meningsfulla

Här har vi berört arbete med beskrivande faktatexter om djur (se del 1 och 2). Nu är detta långtifrån den enda texttyp som skolans undervisning skall behandla. Det finns ytterligare ett antal skrivgenrer att studera och öva.

Då kan Cirkelmodellen erbjuda en tydlig och överblickbar arbetsgång för både elever och lärare. Det kan t.ex. gälla vad som utmärker en instruerande text eller en utredande. Kanske man arbetar med argumenterande texter eller någon variant av berättande.

”Att skriva måste vara meningsfullt för barn
ett inre behov måste väckas hos dem
skrivandet bör kopplas till en uppgift
som är viktig och betydelsefull…”
Lev Vygotsky

Att lära sig nya textgenrer och ämnesspecifikt språk är i sig inte självklart intressant och motiverande för de flesta elever. Det gäller att det man studerar känns angeläget, att ett verkligt intresse har väckts. Eleverna behöver få erfarenhet av skrivarbeten som känns meningsfulla. Finns det en anknytning till verkligheten runtomkring? Kan skrivandet sättas in i ett socialt sammanhang?

Hur blir skrivandet viktigt ?

Vill vi att eleverna skall skapa texter som är värda att läsas? Vilka typer av skrivsituationer vi erbjuder avgör i stort hur resultaten blir. Hur kan själva skrivtemat utformas för att bli angeläget för eleverna? Vad krävs för att de skall lägga ned tanke och möda på att skapa intressanta och bra texter?

Det kan behövas en publik. Vilka skall läsa? Vilket syfte har skrivandet? Eleverna behöver få känna att de skriver ”på riktigt”, att deras skrivalster har betydelse för andra. Då blir både innehåll och form viktiga. Man vill nå ända fram till mottagarna. Här finns en del pedagogiska vinster att hämta!

ur viljan att kommunicera med verkliga mottagare
uppstår en önskan att förstå och behärska formerna

Ett genuint engagemang och intresse för språket kan lättare väckas ur viljan att kommunicera med intresserade läsare. Vilka möjligheter kan utnyttjas till att skapa en verklig publik för elevernas skrivande? Kan färdiga texter publiceras på något sätt? Finns kanske tänkbara läsare även utanför det egna klassrummet?

Att skriva tar tid

Det är alltså viktigt att skrivsituationen känns meningsfull och angelägen för att skapa intresse och engagemang i uppgiften. Därutöver måste vi avsätta tillräckligt med TID. Skrivande inbegriper ett komplicerat samspel mellan tanke och språk och dessutom ofta med syftet att kommunicera. Får eleverna verkligen den tid som behövs för att utveckla ett seriöst skrivarbete?

surdeg 1

Texter med kvalite skrivs sällan i förbifarten. Att forma en läsvärd text är som att baka ett surdegsbröd. Ingredienser skall blandas, degen skall vårdas och sedan jäsas, formas och till sist gräddas. Först därefter kan verket serveras och avsmakas. Så är det även med texter. De behöver få bearbetas i flera steg, innan andra inbjuds att avnjuta.

surdeg 3


Samma tema – flera genrer?

När det gäller de yngre eleverna: Varför inte fortsätta att bygga på entusiasmen över temat djur och natur? Inom detta trevliga ämnesområde borde man kunna beröra även andra genrer? Det skulle kunna vara en spännande och kreativ utmaning för eleverna att få skifta perspektiv och skrivsyfte. Här några infall och ideer som yngre barn kunde tänkas nappa på:

argumenterande:  ”Mården är det mest intressanta djuret” / ”Varför älgen skall kallas skogens konung” / ”Sluta jaga vargen!
berättande:  ”Ur en igelkotts dagbok” / ”En rävunges äventyr” / ”När kajorna blev väldigt upprörda” / ” Näbbmusens hemlighet
jämförande/diskuterande:  ”Korp, kaja, kråka och skata – hur det märks att de är släkt” / ”Samtalet mellan haren och rådjuret” / ”Mullvad och fladdermus – både lika och olika
återgivande/utredande/förklarande:  ”Intervju med vargflockens ledare” / ”Hur ekorren förbereder vintern” / ”Hur grävlingen skaffar sin föda” / ”Varför lodjuret är aktivt på natten”
instruerande:  ”Om du stöter på en björn” / ”Att tänka på då man studerar fåglar i naturen” / ”Hur du upptäcker bävrar i din närhet

ekorre

 

Naturligtvis finns otaliga andra bra inkörsportar till arbeten med olika skrivgenrer. Varje skolämne erbjuder sina unika möjligheter. Skrivsyften av skilda slag kan lätt skapas. De flesta texttyper kan sättas in i meningsfulla sammanhang. Just detta är viktigt, att temat väcker intresse och ges en betydelse. Att renodlat studera ämnesspecifikt språk och öva olika textgenrer enbart på ett formellt sätt leder inte långt.

Varför inte arbeta kreativt med språket?

Det inte alltid alltid så självklart lätt att undervisa om olika texttyper. Hur väcker man elevernas intresse att lära sig en ny genre? Inte ens de äldre eleverna är alltid så lätta att motivera.

Läromedel kan många gånger vara enahanda i sina texter. Information och förklaringar staplas upp på ett ganska torftigt och förutsägbart sätt. Dock är verkligheten i övrigt inte så enkelspårig som man i skolan kan ge intryck av då man studerar läroböcker.

Livet utanför skolans väggar ser annorlunda ut även vad gäller texter. Det är rätt vanligt att man blandar flera olika genrer i en och samma framställning. Detta görs bland annat för att berika och förtydliga innehållet, eller för att förstärka budskapet.

…den sociala kontexten avgör uttrycksformerna –
ämnet, skrivsituationen, syftet och mottagarna…

Beroende på skrivsituation, syfte och tänkta mottagare används olika uttrycksmöjligheter. Den sociala kontexten avgör vilka former som utnyttjas. Texterna blir därigenom betydligt intressantare, uttrycksfullare och effektivare än om budskapet måste stöpas i en begränsad, stel yttre form.

Att kreativt få pröva sig fram med att blanda olika genrer kunde vara en spännande utmaning och ett nästa steg i skrivutvecklingen för de elever som redan tagit till sig undervisningen kring de vanligast förekommande texttyperna. Hur kunde budskapet förstärkas? Hur skulle innehållet kunna göras tydligare eller mera uttrycksfullt?

Kan texten bli del i en större helhet?

Med digital teknik öppnar sig spännande möjligheter för eleverna att använda språket kreativt. Kan textskapandet kompletteras och förstärkas med hjälp av bilder eller annan media? Detta ingår i de språkfärdigheter som dagens elever behöver få undersöka. Med illustrerande media kan texterna de skapar utvecklas och få nya dimensioner.

Kan individuella skrivarbeten sättas in ett större, gemensamt sammanhang? Finns tillfällen för eleverna att låta sina texter ingå i någon form av pågående kommunikation? Har man provat att utnyttja de kreativa skrivmöjligheter som en blogg kan erbjuda?

igelkott

Lärarfeedback och kamratrespons?

Bland de enskilt viktigaste faktorerna för elevernas framgångar är den återkoppling de får i sina försök att utveckla färdigheter och erövra kunskaper. Hur ges en effektiv feedback från läraren under skrivarbetet enligt Cirkelmodellen?

Under de första faserna erbjuder läraren tydlig vägledning och kontinuerlig stöttning genom det skrivförberedande arbetet. Framme vid den tredje fasen har läraren bra tillfällen att tydligt demonstrera skrivprocessen. Här finns chans att både själv ”tänka högt” och även uppmuntra eleverna att visa fram hur de resonerar när skrivspråk skall formas. När de sedan skall skapa sina egna texter bör alla känna sig rätt säkra på hur skrivandet kan gå till.

Ändå finns säkert ett behov av bekräftelse och återkoppling från läraren hos många elever. Hur lyckas man med sina ansträngningar? Är man på rätt spår? Har språket i det skrivna formats på ett acceptabelt sätt? Blir texten läsbar och läsvärd? Går budskapet i texten att förstå? Behöver några förändringar göras?

feedback 1

Om man lagt ner tillräckligt med tid och tanke i arbetet under de tre första faserna bör de flesta elever kunna arbeta på egen hand under den fjärde. Därigenom skapas också bra chans för läraren att kunna konferera med enskilda elever ”på tu man hand” för att ge uppmuntran, välriktat stöd och lämpliga förslag på förbättringar.

Hur görs sedan den fortsatta bearbetningen av elevernas första utkast när man arbetar enligt Cirkelmodellen? På vilka sätt uppmuntras konstruktiv kamratrespons i samband med det egna skrivandet? Kanske Gibbons böcker ger svar på sådana frågor… ?

Länkar till ytterligare exempel och information:

Cirkelmodellen har sitt ursprung i den genrepedagogik som vuxit fram i Sydney, Australien under de senaste årtiondena. En av företrädarna är Pauline Gibbons. Här i Sverige har metoden gjorts lättillgänglig bl.a. genom översättning av hennes böcker: Numera finns även studiehandledningar till dessa.

Fler exempel på klassrumsarbete kring genrer inom olika ämnesområden och ytterligare information kring Cirkelmodellen kan du hitta via länksamlingen här nedan (Skolverket, Pedagog Stockholm, UR, Anna Kayas blogg och ett urval sidor från andra lärarbloggar).
Där finns mängder av inspriration och erfarenheter att ta del av :

Cirkelmodellen, by skrivlyft

Har du själv provat några lyckade sätt att skapa publik för elevernas skrivande ?
Vilka erfarenheter har du av att arbeta med konstruktiv kamratrespons ?

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *